så började allt om igen, fan livet är ju underbart! En vecka, skitkul verkligen... inte. Men vad gör man, får väl försöka klara mig iallfall. Fast snart känns det som att jag bara ska falla igenom Fast det är ändå ingen som förstår någonting, så.. min otur, again..
trött är jag, och kall som attan, men väntar på att mamma ska komma hem så hon kan hjälpa mig med mitt prov, ueeh!
ida,s
Kommentarer
Trackback